Vi måste ta elevers psykiska ohälsa på allvar

När vi investerar i skolan så investerar vi i vår gemensamma framtid. En hörnsten i den svenska modellen ska vara en stark och jämlik kunskapsskola där inte en enda elev lämnas efter, men inte heller hålls tillbaka.

När vi ser en ökning i antalet elever som uppger att de mår psykiskt dåligt så måste vi politiker ta det på största allvar. Därför gör nu vi Socialdemokrater i regering och i Göteborg omfattade satsningar på ett flertal områden för att skapa en tryggare studiemiljö i skolan. Våra förslag handlar bland annat om elevstödjande insatser, betyg och fritids.

För det första. Det krävs en mer tillgänglig elevhälsa som inte bara jobbar läkande utan framförallt förebyggande. Våra barn och unga tillhör de grupper där den psykiska ohälsan växer snabbast. Under våra år i regering har vi tillfört 200 miljoner kronor årligen för att förstärka elevhälsans arbete, det har lett till fler specialpedagoger och fler kuratorer. Men vi är fortfarande inte nöjda. Elevhälsan klarar idag inte av att ge alla elever det stöd de behöver. Idag kontrollerar elevhälsan elevernas längd, vikt och att ryggraden är rak. Samma systematik måste finnas i det förebyggande arbetet för att identifiera barn och unga som mår dåligt. Idag erbjuds hälsosamtal för alla elever i årskurs ett på gymnasiet. Vi vill att dessa samtal ska erbjudas även barn på låg- mellan- och högstadiet. Inte ett enda barn eller ung ska må dåligt i onödan.

För det andra. Betygen ska vara ett verktyg som speglar elevernas kunskaper, inte ensidigt betona deras svagheter. I dagens betygssystem kan en elev nå upp till kunskapskraven för ett A i fyra av fem moment, men riskera att få ett D i slutbetyg om han eller hon endast når upp till E i det femte momentet. Detta kritiseras hårt av dagens elever, vilket jag förstår. Därför utreder just nu regeringen att införa ämnesbetyg istället för kursbetyg på gymnasiet. Då får eleven chans att visa på utveckling i ett ämne under kanske tre års tid istället för under en termin. Dessutom ska lärare kunna göra en mer sammanvägd bedömning av elevernas kunskaper.

För det tredje. För att förebygga onödig stress i skolan vill vi förstärka fritidshemmen. Många yngre barn tillbringar mer tid i fritids än i skolan. Här finns enorma möjligheter att stötta elever att klara skolan och må bättre. Skolan och fritids ska ses som en helhet. Vi har bra fritids i Göteborg men andelen utbildade lärare behöver bli fler. Fritids har en unik möjlighet att ge alla barn oavsett bakgrund tillgång till föreningsliv, kultur och idrott. Att få chans att utveckla sina förmågor stärker självförtroende och välmående.

Att förebygga stress hos elever handlar om att alla elever ska få en jämlik skolgång, där alla elever får samma möjligheter och där alla får en andra chans. Där ingen lämnas efter och ingen hålls tillbaka. Och för det krävs investeringar. Vi har gått från ett läge med en moderatledd regering där antalet anställda i skolan minskades med 10 000 pedagoger och istället prioriterades skattesänkningar.

Vi har under våra år i regering gjort omfattade satsningar på skolan. Bara nu i senaste höstbudgeten föreslås skolan få 13 miljarder under 2018.  Det ger effekt. Sedan vi tillträdde i regeringsställning har över 20 000 personer anställts i svensk skola, 65 000 lärare fått högre lön genom lärarlönelyftet och särskilda insatser riktats till skolor med tuffast förutsättningar. Så skapar vi en trygg och jämlik kunskapsskola, inte genom skattesänkningar.

facebook Twitter Email