Idag bär jag orange!

Idag är det FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor (också kallad Orange Day: en uppmaning att bära orange för att synliggöra fenomenet). Dagen känns tyvärr extra aktuell i år med #metoo och alla andra upprop som har följt efter. Världen över utsätts var tredje kvinna någon gång för fysiskt eller sexuellt våld. Det klassas av Världshälsoorganisationen som ett utbrett folkhälsoproblem. Det utgör en kränkning av mänskliga rättigheter. Samtidigt som man kan känna förtvivlan över alla historier som kommer fram, känner jag samtidigt en stor tillförsikt. I kölvattnet av alla övergrepp – de som skett, de som sker och de som tyvärr kommer ske, har vi nu ett starkt momentum för verklig förändring.

I Göteborg har vi tagit tydlig ställning. Göteborgs Stad ska som arbetsgivare vara ett föredöme när det gäller att aktivt motverka alla former av diskriminering, kränkningar och trakasserier på arbetsplatser. Stadens medarbetarenkät visar på låga siffror när det gäller sexuella trakasserier, men ett övergrepp är ett för mycket. Det går inte att ha något annat än nolltolerans. Tillsammans med min kommunalrådskollega Jonas Attenius (S) har jag under de senaste veckorna träffat olika fackliga företrädare för att diskutera den här frågan. De bekräftar att mörkertalet är stort.

Mariya Voyvodova (S)
Foto: Lena Dahlström

Inte ens mitt eget parti – det som har jämlikhet och alla människors frihet i sitt DNA – förskonas från detta. Det visade till exempel Moa-Lisa Fransson (S) häromdagen i sin artikel i Aktuellt i Politiken. För strukturerna är desamma vare sig de äger rum i maktens korridorer, på redaktionen, på teatern eller i vården. Det visar alla uppropen med all önskvärd tydlighet. Jag är inte förvånad att det är så men det som är annorlunda nu är motkraften. Att vi som systrar – och förvisso många och åter många bröder – står upp som en och säger – nu är det nog. Hit men inte längre. Jag är väldigt stolt över att vår statsminister så tydligt tagit ställning i den här frågan. För några år sedan var han också med och lanserade FN:s kampanj #HeforShe för att sätta ljuset på mansrollen. Det är grundläggande del i detta arbete.

Det har funnits många kampanjer på det här temat förut men det som är kraften i #metoo kampanjen är berättandet. Den starka traditionen av att ställa sig upp och vittna. Att inte längre förbli tyst, ofta med rädsla för jobbet. Vi har sett denna kraft förut. I den amerikanska medborgarrättsrörelsen var vittnesmålet tillsammans med de fredliga demonstrationerna ett starkt inslag för förändring. Det sägs att det inte går att stoppa den idé vars tid har kommit. Dessa idéer– om människans frigörelse, lika rätt, jämställdhet och jämlikhet, är långt ifrån nya. Men det är dags att realisera dem för alla, oavsett kön, oavsett bakgrund. Det handlar om kvinnors mänskliga rättigheter. I grunden handlar det om människans frigörelse.

Vi har ett – som Olof Palme sa- ett förtroende för människors vilja och förmåga att bära upp samhällsomdaningen. Så nu bär vi detta framåt med oförminskad styrka – vi som alltid velat förändra samhället till det bättre. Det som nu har startats kan inte göras ogjort. Dunkla fenomen, övergrepp som tidigare aldrig formuleras i ord sätts nu på pränt. Det finns ingen väg tillbaka. Målet om människans frigörelse är #inteförhandlingsbart.

/Mariya

PS: Idag besöker jag UN Womens arrangemang i Frilagret.
Jag invigningstalar tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) också på demokratidagen för unga i Angered, ”Vår tur”.
Välkommen!

facebook Twitter Email