Alliansen i Göteborg vill lägga ner papperstidningen Vårt Göteborg

Är det värt att lyssna på dig som är en äldre göteborgare? Det tycker inte alliansen och lägger nu ner papperstidningen Vårt Göteborg. På dagens möte med kommunstyrelsen beslöt Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna att avveckla Vårt Göteborg. Idag finns tidningen både på nätet och som papperstidning. Jag är den första som välkomnar de möjligheter som dagens informationsteknik ger. Men – det innebär inte att vi ska exkludera dig som fortfarande behöver och vill ha information via en tryckt papperstidning. Och ni är många äldre göteborgare som vill ha det så. Det är nämligen ni som använder papperstidningen allra mest, enligt den senaste attitydmätningen. Hela 66 procent i åldrarna 70 år och äldre uppger att tidningen hjälper dem att hålla sig uppdaterade.

Mariya Voyvodova (S) Foto: Lena Dahlström

Mariya Voyvodova (S)
Foto: Lena Dahlström

Jag tycker som du – Vårt Göteborg är en viktig kanal för samhällsinformation. En ökad tillgänglighet till information ger ökade förutsättningar för delaktighet och påverkan, vilket också bidrar till stadens politiska mål att göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka. I sin budget skriver alliansen vackra ord om äldres valfrihet – att det är viktigt att du som äldre ska kunna bestämma och känna delaktighet. Men din röst betydde ingenting när alliansen och Sverigedemokraterna röstade bort din valfrihet idag.

Årets läsvärdesundersökning visar dessutom att 72 procent av göteborgare i alla åldrar tycker att det är mycket bra eller bra att Göteborgs stad ger ut samhällsinformation via en tryckt papperstidning till alla hushåll. Men alliansen väljer att strunta i dessa 72 procent och lägger ner papperstidningen.

Det är viktigt att anpassa våra informationskanaler efter hur människor konsumerar information. Därför måste vi se till alla invånares behov. Det är vår skyldighet som kommun och som medinvånare. Men alliansen skriver i sitt förslag att papperstidningen inte är till nytta för medborgarna. Då frågar jag mig – vilka medborgare menar de? Vi rödgröna ville skicka alliansens förslag till exempelvis Göteborgs Stads pensionärsråd och rådet för funktionshinderfrågor för att höra deras synpunkter. Du vet – att få kunna få sin röst hörd, att påverka och vara delaktig. Men alliansen röstade ner oss och ville inte ens skicka frågan på remiss. Vi förlorade omröstningen i kommunstyrelsen men den största förlusten är den för demokratin och det faktum att alla inte kan få ta del av tryckt samhällsinformation framöver.

För ett par veckor sedan valde alliansen att inte lyssna på våra nationella minoriteter och röstade ner förslag att stärka rättigheterna för minoriteterna. I dag var det de äldres tur att ignoreras av alliansen. Undrar vilka som står näst på tur.

/Mariya

Posted in äldre, Jämlikt Göteborg, Mariya Voyvodova, medborgardialog | Tagged , , , | Leave a comment

Tord Karlsson (S): Nu lägger vi grunden för en jämlik och sammanhållen skola

Göteborg ska vara en jämlik kunskapsstad. Någon lägre ambition kan man som socialdemokrat inte ha. Då krävs en sammanhållen och jämlik skola som rustar alla barn – var i stan de än råkar bo – med den kunskap de behöver för att följa sina bästa stämningars längtan. Därför lägger vi nu grunden för en jämlik och sammanhållen skola.

Göteborgs skolor består av många fantastiska verksamheter, men den politiska organisationen kring skolorna har länge präglats av tydliga brister, där ett överflöd av styrdokument gjort styrningen av skolan baktung och låtit skillnaderna inom staden växa. Detta har föranlett en viktig debatt och ett konstruktivt samarbete mellan flera partier om hur skolpolitiken ska organiseras framöver.

Nu går vi från debatt, utredning och beslut till handling. Äntligen är vi framme vid införandet av de nya skolnämnderna i Göteborg. Nu påbörjar de ett intensivt arbete för att införa nya centrala skolförvaltningar till hösten 2018. En viktig start blir att renodla styrningen av skolan och styra upp i den djungel av styrdokument som idag existerar i stadsdelarna.

Tord Karlsson (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden.

Tord Karlsson (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden.

 

”Totalt 1400 olika former av dokument som alla hade någon form av styreffekt på skolan har hittats! Detta är helt orimligt. ”

Det pågår just nu en inventering av vad stadsdelarna har för olika typer av styrdokument som har med skola och förskola att göra. Totalt 1400 olika former av dokument som alla hade någon form av styreffekt på skolan har hittats! Detta är helt orimligt.  Låt vara att det handlar om 10 stadsdelar som fattat beslut och att dessa dokument skall delas upp på respektive förvaltning, men det finns ingen skolledare i världen som kan följa upp detta.

Nu gäller det för våra nya nämnder att börja prioritera. Vi måste kapa mängder av detaljer, bestämma oss för vad som är viktigast och göra ett handslag på detta mellan politiken och skolverksamheten.

Vi har en spännande resa framför oss. Och nu finns det verkligen goda förutsättningar. Sällan har politikerna i Göteborg varit så eniga om skolans utveckling som just nu. Det är bra. Skolan mår bra av mindre konfrontation och mer samarbete. Nu rustar vi för framtiden genom att lägga grunden för en jämlik och sammanhållen skola i hela Göteborg.

Tord Karlsson (S)
Kommunalråd, ordförande i utbildningsnämnden och vice ordförande i grundskolenämnden

Posted in Göteborg, Skola, Utbildning | Leave a comment

Frihetsvandring

Walk for Freedom i Göteborg 2017

Walk for Freedom i Göteborg 2017

 

I helgen talade jag på Walk for Freedom, en manifestation mot människohandel som arrangeras av den internationella organisationen A21. Målet för A21 är att avskaffa människohandel världen över innan år 2021. I år genomfördes manifestationen i 50 olika länder och i 600 städer på alla fem kontinenter. I Göteborg tågade minst 400 personer. Det är oerhört viktigt att på detta vis uppmärksamma och skapa medvetenhet om denna fråga. Det var väldigt inspirerande att träffa och prata med alla ideellt aktiva eldsjälar som gör enorma insatser i det tysta.

Marina Johansson (S) tillsammans med Emil Mattsson (Räddningsmissionen) och Camilla och Anders Olsson (Hillsong Church) under Walk for Freedom 2017

Marina Johansson (S) tillsammans med Emil Mattsson (Räddningsmissionen) och Camilla och Anders Olsson (Hillsong Church) under Walk for Freedom 2017.

 

Människohandel är en modern form av slaveri som alla goda krafter måste hjälpas åt att bekämpa gemensamt. Många människor jorden runt har direkt eller indirekt berövats kontrollen över sin egen kropp och sexualitet genom förtryckande sociala strukturer, drogmissbruk och rent slaveri.  Det är viktigt att samhällets alla aktörer samarbetar för att förhindra människohandel. Politiken, polisen, rättsväsendet, den kommunala förvaltningen, ideell sektor, näringsliv och civilsamhälle, vi kan alla bidra till att bekämpa detta.

För mig är kampen mot människohandeln en självklar del av vårt långsiktiga jämlikhetsarbete i Jämlikt Göteborg. Det kan vara att i tidig ålder förbättra livschanser och stärka självkänslan, att motverka drogmissbruk och kriminalitet, att skapa alternativa livsval och ekonomiskt oberoende, att bryta förtryckande och våldsamma normsystem och att skapa bättre offentliga rum och mötesplatser som försvårar för människohandel. Det finns väldigt mycket vi kan göra i det lokala arbetet. Så länge människor köps och säljs som varor mitt ibland oss så har vi ingen jämlik stad.

Posted in Göteborg | Leave a comment

Jämställdhet och jämlikhet i kulturens Göteborg

Nyligen lyssnade jag på en intervju med Evin Ahmad där hon väldigt träffande beskrev hur alla längtar till ställen där drömmar uppfylls, och hur hopplöst det kan kännas man undanhålls att få ta del av drömmen – vad det kan göra med en människa. All form av diskriminering försöker krossa drömmar och hopp. Därför måste vi ta den kampen varje dag – för alla människors lika värde, för jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Våra mål kräver långsiktigt och enträget arbete – men vi kan aldrig ha lägre ställda mål än alla människors jämlikhet och därmed också frihet.

Idag tog kommunstyrelsen del av den senaste uppföljningen av våra politiska mål. Som kulturkommunalråd är det glädjande att se att det långsiktiga arbetet att bryta strukturell könsdiskriminering i Göteborg särskilt slagit igenom inom kultursektorn. Under mandatperioden har en lika stor andel verk av kvinnliga och manliga konstnärer anskaffats av konstmuseet. Kulturförvaltningen, Göteborg & Co, Liseberg och även Got Event (där det varit möjligt) har arbetat målmedvetet så att andelen kvinnor och män på stadens scener nu är jämlik – så har det inte verkligen inte alltid varit! Vårt arbete att främja en jämlik representation av artister och konstnärer har bidragit till att minska den strukturella könsdiskrimineringen mot kvinnor inom kultursektorn. Det är bland annat detta jämställdhet handlar om.

Mariya Voyvodova (S)

Mariya Voyvodova (S)

Min förhoppning är att detta också kan bidra till det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet. En viktig del är också jämställda löner – och här har vi ett politiskt mål om att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska. Vid jämförelse mellan år 2015 och 2016 har kvinnors medellön ökat med 1,3 procentenheter i förhållande till mäns medellön. Efter genomförd löneöversyn 2016 var kvinnors medellön som andel av mäns medellön 94,5 procent. 2015 var motsvarande andel 93,2 procent. Vi rör oss åt rätt håll.

Samtidigt flyttar kulturen fram positionerna ännu mer i jämlikhetsarbetet. Som socialdemokrat är jämlikheten själva kärnan i vår idé. Vår viktigaste utmaning framöver är att se till att den positiva utvecklingen kommer alla göteborgare till del. Det vinner alla på. Därför gör vi den långsiktiga och stora satsningen ”Jämlikt Göteborg”. Kulturen har alltid varit en viktig del i arbetet för ökad jämlikhet. Vare sig det gäller bildning, konstupplevelser eller att försvinna i böckernas underbara värld så öppnas möjligheter och världar som skapar nya perspektiv på tillvaron och raserar klassbarriärer. En av dessa avgörande jämlikhetsinstitutioner är våra bibliotek. De barn och unga som besöker biblioteket minst en gång per månad har ökat med 12 procent under två år. Det är betydligt färre barn och unga som aldrig någonsin satt sin fot på ett bibliotek (siffran har nära nog halverats på två år, från 38 % till 21 %). Av besökarna till Muminutställningen hade 22 procent aldrig varit på Göteborgs konstmuseum tidigare. Kulturnämnden har också nya pedagogiska program med språkvärdar som når barn/unga i socialt utsatta områden. Vår satsning på att tillgängligheten till kultur ska öka har gett effekt. Ett arbete som utgår från inkluderande arbetsmetoder och riktade insatser har gett resultat. Det är bland barn och unga detta arbete har som störst effekt – och som kan ge återverkningar genom livet. Det är detta jämlikhet handlar om.

Med Olof Palmes ord: Orden blir så stora i den politiska debatten ibland, men livet det är i vardagen.  Vi måste alltid vara på jakt på att hitta nya metoder för den praktiska gärningen att uppfylla vår politiska idé. Kan vi socialdemokrater medverka till att förhoppningarna om framtiden blir lite större och drömmarna lite ljusare – då har vi fyllt vår politiska uppgift och den är att stå för gemenskapens, solidaritetens och jämlikhetens idéer.

Det finns mycket kvar att göra, men vårt målmedvetna arbete visar att en förändring är möjlig – vi bygger det nya jämlika Göteborg. Kampen för en bättre morgondag fortsätter.

/Mariya

PS: Missa inte årets Kulturnatta på fredag 13 oktober! Det blir ett smörgåsbord av konst- och kulturarrangemang med fri entré för det mesta. Hoppas vi ses! :-)

Posted in Göteborg, Jämlikt Göteborg, konst, Kultur, Mariya Voyvodova | Tagged , , , , , , , | Leave a comment

Jonas Attenius (S): Partiledardebatt där jobbsatsningar stod mot skattesänkningar

Sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde är förbättringarna på svensk arbetsmarknad tydliga. Långtidsarbetslösheten har sjunkit. Sysselsättningen har nått rekordnivåer och är högst i hela EU. Arbetslösheten sjunker i alla grupper – inklusive bland ungdomar och utrikesfödda. Regeringen Reinfeldts arbetslöshetsmål 5 miljoner sysselsatta år 2020 fixade den socialdemokratiskt ledda regeringen redan under våren 2017. Utrikesfödda som har bott i Sverige mer än 5 år har högre sysselsättning än snittet för OECD-länderna. Företagen skriker efter arbetskraft och den socialdemokratiska politiken svarar med att genomföra kompetenslyft riket runt.

Detta är fakta. Detta kan inte pratas bort med oneliners och metaforer. Den socialdemokratiska politiken leder till ett mer jämlikt Göteborg och ett tryggare Sverige. Mot denna utveckling står de borgerliga partiernas orättvisa skattesänkningar, nedskärningar och sänkta löner. Dessa förslag skulle slå hårt mot göteborgarna.

Denna politiska skillnad var tydlig i helgens partiledardebatt i SVT Agenda. Det första ämnet för kvällen var jobb- och etableringsfrågor. I duellen mellan statsminister Stefan Löfven och Moderaternas nyvalda partiledare Ulf Kristersson blev det tydligt att det bara är Socialdemokraterna som står för en ansvarsfull ekonomisk politik och en jobbpolitik som pressar ner arbetslösheten.

pldebatt
På den ena sidan: En socialdemokratisk statsminister som har vänt den förra moderatledda regeringens underskott till stabila överskott. På den andra sidan: Ledaren för ett splittrat högerparti som har lämnat den politiska mittfåran och vill sänka arbetares löner, urholka löntagarnas villkor och sätta vinstintresset först.

”En sak är säker: I kollisionen mellan moderata talepunkter och verkligheten jag konstatera att det var verkligheten som vann söndagens duell.”

När statsministern levererar satsningar på kompetenslyft för kortutbildade arbetslösa, då vill Kristersson skära ner på vuxnas möjlighet att vidare- och yrkesutbilda sig. När regeringen satsar miljarder på etablera nyanlända svenskar på arbetsmarknaden, då hävdar Kristersson att regeringen inte ser segregationen. När Stefan Löfven pratar om vikten av att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, då är Kristerssons enda svar att föreslå ytterligare en skattesänkning för den rikaste tiondelen i landet.
En sak är säker: I kollisionen mellan moderata talepunkter och verkligheten jag konstatera att det var verkligheten som vann söndagens duell.

22386248_10155811064090762_75882889_n

 

Jonas Attenius
Kommunalråd (S)

Posted in Arbete, Den svenska modellen, Ekonomi, Göteborg, Jämlikt Göteborg, jobb, Politik | Leave a comment

Vi tar fajten mot diskriminering i vårt samhälle

Idag är det 170 år sedan Sverige avskaffade slaveriet. Den 9 oktober 1847 frigavs den sista slaven från Sverige koloni Saint Barthélemy i Västindien.

Den transatlantiska slavhandeln var ett fruktansvärt brott mot mänskligheten och uttryck för ett sällsynt vedervärdigt system. Det upprätthölls också av ett synsätt präglat av att vissa människors kunde ses som underlägsna beroende på hudfärg och ras möjliggjorde slaveriet. Det är historia, men också nutid. Talet om den vita mannens börda att civilisera de som sågs som ”ociviliserade” kastar långa skuggor in i våra dagar och även vårt land. Carl von Linnés tankar om vissa rasers överlägenhet, Sveriges rasbiologiska institut som fanns på från 1920-tal till 50-tal, dagens rasism. Tankar om överlägsenhet har tagit sig olika uttryck men föder ständigt rasismen.

Mariya Voyvodova (S) Foto: Lena Dahlström

Mariya Voyvodova (S)
Foto: Lena Dahlström

För ett par år sedan togs det fram en forskningsrapport om förekomsten av afrofobi i Sverige ”Afrofobi – en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i Sverige”.  Afrofobi är ”en term använd bland annat inom FN– innebär fientlighet mot människor som har sin bakgrund i subsahariska Afrika och som tillhör den afrikanska diasporan. Afrofobi kan ta sig uttryck i verbala kränkningar, rumsliga utestängningar och fysiska angrepp liksom i systematisk rasdiskriminering inom exempelvis arbets- och bostadsmarknaden”. Rapporten visade bland annat att afrosvenskar är den minoritet i landet som är mest utsatt för hatbrott. Sedan 2008 har antalet afrofobiska hatbrott ökat med 24 %, enligt BRÅ.

Om vi ser på frågan om slaveri så är detta globalt sett långt ifrån borta. Tvärtom. Idag hålls fler människor som slavar än någonsin tidigare i historien. Miljontals människor tvingas leva som slavar. Det handlar om barn, kvinnor i tvångsäktenskap, sexslaveri och slaveri kopplat till arbetsmarknaden. Det sista står för närmare hälften av det slavförhållanden som finns idag. Många fler drabbas av slavliknande förhållanden. Fackföreningarnas kamp för anständiga villkor är mer angeläget än någonsin. I l helgen uppmärksammade LO den internationella världsdagen för anständiga arbetsvillkor. LO fortsätter att ställa krav om en ratificering av konvention 189, som reglerar hushållsanställdas rättigheter. Det är en viktig fråga inte minst för de kvinnor som idag lever under väldigt svåra förhållanden. Jag är helt övertygad om att en globalt stark fackföreningsrörelse är avgörande för att i praktiken uppnå mänskliga rättigheter för alla.

Det finns kopplingar mellan dåtid och nutid. Det beständiga är kampen för alla människors lika värde, mänskliga rättigheter och jämlikhet. Denna kamp måste föras med kraft. I grunden handlar det om människosynen. Som allting börjar kampen för detta lokalt men föras även globalt. Som Olof Palme sa: ” Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta. Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart. Rädslan för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt. En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra.

Vi måste hela tiden vara vaksamma mot de synsätt som sätter kategoriserar människor, de system som vill beröva människor hopp och drömmar, jämlikhet och ett gott liv. Vi måste – som Anna Lindh sa – tala vi som ännu har läppar. Vi kan inte vara tysta. Det krävs också att vi – var och en – tar fajten mot diskriminering i vårt samhälle.

/Mariya

Posted in Mänskliga rättigheter, Mariya Voyvodova | Tagged , , , | Leave a comment

Jobbskapande i Hammarkullen

Marina Johansson (S) besöker Medborgarkontoret i Hammarkullen

Marina Johansson (S) besöker Medborgarkontoret i Hammarkullen

Jobbmässan i Hammarkullen gick nyligen av stapeln i Hammarkullens Folkets Hus.  Över tusen jobbsökande från nordost kom dit för att möta sjutton olika utställare och diskutera jobb- och utbildningsmöjligheter. Det var både stora och små företag, som IKEA eller Le Pain Francaise, blandat med ett flertal utbildningsaktörer som hade kommit till Jobbmässan för att träffa jobbsökande. Utöver direktmatchning så ger Jobbmässan också en chans för jobbsökande att bättre förstå vad arbetsgivarna söker för kompetens och hur man kan förbättra sin anställningsbarhet, genom bl.a. skräddarsydd utbildning och fortbildning. Jobbmässan är en del av det långsiktiga projektet Lärandets Torg, som drivs av stadens näringslivsutvecklare Business Region Göteborg och där många olika aktörer samverkar, arbetsförmedlingen, Göteborgs universitet, Chalmers och flera andra.

Jobbmässan är ett bra exempel på stadens arbete med Jämlikt Göteborg. Ett av de fem fokusområdena i Jämlikt Göteborg handlar just om att skapa förutsättningar för arbete. Att fler får jobb är en central del av vårt jämlikhetsarbete. Det handlar inte bara om att den som jobbar får en bättre ekonomisk situation, ökat självförtroende och en mer stabil livssituation. När någon får ett jobb så ger det många ringar på vattnet. Även den närmaste familjen får det bättre och mår bättre, inte minst gäller det barnen. Det ger också ökad social och ekonomisk stabilitet i närområdet.

Adil, Majvor, Peter, Anki och Marina Johansson (S)

Adil, Majvor, Peter, Anki och Marina Johansson (S)

Med på Jobbmässan var medborgarkontoret i Hammarkullen, som coachade många deltagare och hjälpte till med praktiska saker som att skriva ut sina CV:n, fylla i blanketter och liknande. På eftermiddagen träffade jag medarbetarna på medborgarkontoret för att höra mer om hur de arbetade och vilka idéer de har för att utveckla verksamheten. Anki, Adil, Majvor och jag hade ett långt och intressant samtal och efter ett tag anslöt också Peter, som är projektledare för Lärandets Torg och som sitter i samma lokaler. Eftersom det var Majvors sista dag innan pensionering så hann vi också prata en del om hur Hammarkullen förändrats genom åren. Majvor, som jobbat på medborgarkontoret sedan 1998, hade börjat som hemsyster i Hammarkullen redan 1981. Hon hade därför en otrolig erfarenhet av området och är en välkänd profil i stadsdelen. Under vårt samtal så titta representanter för Göteborgs universitet förbi och tackade Majvor för hennes insatser under åren.

Det händer väldigt mycket spännande i Hammarkullen och runt om i staden i vårt jämlikhetsarbete. Men inget händer av sig själv. Ytterst är det tack vare fantastiska medarbetare och eldsjälar som Majvor som det blir verkstad. Det är inte alltid de får den uppskattning de förtjänar för det otroliga arbete de utför. Därför är det väldigt viktigt att vi ser till att de har så bra förutsättningar som möjligt att göra sitt jobb och att vi tar hand om dem ordentligt genom att säkerställa en trevlig och utvecklande arbetsmiljö. Göteborgs stad har över femtiotusen anställda. Att de har det bra och trivs på jobbet är helt avgörande för att vi ska kunna nå våra mål.

Posted in Göteborg | Leave a comment

Alliansen i Göteborg säger nej till bättre skydd mot diskriminering och förstärkt minoritetspolitik

Min utgångspunkt är att ingen människa någonsin ska behöva uppleva diskriminering. Tyvärr ser samhället inte ut så och jag välkomnar verkligen alla förslag som främjar det antidiskriminerade arbetet i vårt samhälle. Förslag som bidrar till kampen mot diskriminering. På dagens kommunstyrelsemöte behandlades två remisser från Kulturdepartementet som handlade om bättre skydd mot diskriminering och minoriteters rättigheter. De innehåller förslag som skulle bidra till att stödja kampen mot diskriminering och samtidigt stärka de nationella minoriteternas ställning i vårt land. Men alliansen tog fram rödpennan (eller kanske blåpennan passar bättre i detta fall) och strök stora delar av förslagen.  Eftersom alliansen har majoritet i kommunstyrelsen när deras röster sammanfaller med bland annat Sverigedemokraternas så förlorade vi omröstningen.

Mariya Voyvodova (S) Foto: Lena Dahlström

Mariya Voyvodova (S)
Foto: Lena Dahlström

Göteborgs Stads svar blir alltså att säga nej till förslag som kan stärka antidiskrimineringsarbetet och de nationella minoriteternas ställning. Det är en omröstning jag inte hade velat förlora, men en ännu större förlust är att vi inte kan samlas kring sådana viktiga frågor för stadens socialt hållbara utveckling.

Det är för mig en helt oförståelig linje – och det blev inte lättare att förstå eftersom alliansen inte ville motivera sina ställningstaganden. Denna tomma politik gynnar inte mänskliga rättigheter på något sätt, och verkligen inte jämlikheten i vår stad.

Låt mig ta några exempel på viktiga frågor som alliansen röstade ner:

Det fanns förslag som skulle stärka antidiskrimineringsbyrån i Göteborg (Göteborgs rättighetscenter – GRC) där förslaget är att det statliga stödet till landets antidiskrimineringsbyråer bör höjas (i linje med till exempel Bengt Westerbergs (L) tidigare utredning). För mig är GRC ä en viktig oberoende röst i Göteborg. Men alliansen röstade nej.

När det kommer till minoriteters rättigheter så skulle dessa stärkas genom att föra över främjande av och rätten till information och service på minoritetsspråk (från minoritetslagen) till bland annat skollagen och socialtjänstlagen. Men alliansen röstade nej.  De vill tydligen fortsätta behandla minoritetsfrågorna i ett sidospår – vi vill integrera frågorna i respektive politiskt sakområde. Vi tänker inte minoritet och skola, eller minoritet och äldreomsorg – vi tänker en skola för alla, en äldreomsorg för alla. Det är på samma vis som vi behandlar integrationsfrågorna i regeringen.

Dessutom vill de stoppa ett uppdrag till den nya jämställdhetsmyndigheten här i Göteborg – ett uppdrag som syftar till att öka jämställdheten. Det finns behov av kunskap om de skillnader när det gäller förutsättningar och levnadsvillkor för kvinnor och män som tillhör någon av de nationella minoriteterna. Olika diskrimineringsgrunder kan samverka och här kan det handla om dubbel utsatthet. Vi tog också fasta på vad de nationella minoriteterna själva tagit upp att även inkludera transpersoner i detta uppdrag. Men alliansen röstade nej.

Det finns också ett förslag i remissen att minoriteterna ska stärkas genom att öka statsbidraget till de nationella minoriteternas riksorganisationer – något som syftar till att öka egenmakten bland minoriteterna. Även detta röstade alliansen nej till.

Det är inte utan att jag undrar vad dessa ställningstaganden betyder för arbetet framöver – jag hoppas att vi kan finna en gemensam linje för att fortsatt stärka mänskliga rättigheter. Det gemensamma arbete som hittills genomförts är alltför viktigt för att bara stryka streck över.

/Mariya

PS: Nästa torsdag 12 oktober kl 17 i Stadsbiblioteket deltar jag i ett öppet samråd för Sveriges nationella minoriteter med fokus på minoritetsspråken. Medverkar gör bl.a. utredningssekreterare Sari Pesonen för Utredningen – Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk U 2016:07; Amor Segerhammar på Språkcentrum;  Ulla Jonsson, processledare för förskola/skola  mfl. Välkommen!

Posted in Mänskliga rättigheter, Mariya Voyvodova, Nationella minoriteter, Sociala frågor | Tagged , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Alliansen i Göteborg säger nej till bättre skydd mot diskriminering och förstärkt minoritetspolitik

Män för jämställdhet

Marina Johansson (S) besöker Män för jämställdhet.

Marina Johansson (S) besöker Män för jämställdhet.

Häromdagen så träffade jag Män för jämställdhet.  Det är en förening som arbetar riktat mot män för att förändra destruktiva normer och föreställningar om hur män ska vara och bete sig. Det var väldigt spännande att träffa Johann, Peter, Asgeir och Mikael i deras lokal i närheten av Röda sten och prata om vad de gör och hur de skulle vilja utveckla föreningens verksamhet. Män för jämställdhet började som ett nätverk och bildade föreningen 2004. Idag har man bl.a. pappaverksamhet i samarbete med BVC, håller workshops och utbildar i samverkan med Terrafem och folkhögskolan i Angered och jobbar med kunskapshöjande och förebyggande insatser på SFI-kurser.

Skadliga normer och värderingar kopplat till idéer om manlighet orsakar mycket lidande och enorma kostnader för samhället. Det gäller naturligtvis våld i nära relationer och hedersförtryck men har även effekter på självmordsfrekvens och otrygghet på gator och torg. Det är därför otroligt viktigt att det finns ett strukturerat och systematiskt arbete för ökad jämställdhet som också är direkt riktat mot män. En viktig aspekt av detta som lyftes under vårt samtal är hur maskulinitetsnormerna påverkar skolarbetet. Dels genom negativ inverkan på arbetsmiljön för alla lärare och elever men också direkt på pojkarnas skolresultat. Det här har en tydlig koppling till arbetet med Jämlikt Göteborg och fokusområde 2 som handlar om att ge barn goda förutsättningar genom skolåren.

Jag fick också några bra och konkreta tips på hur vi kan underlätta för idéburna organisationer som arbetar med dessa frågor. Allt ifrån hur samarbetet med staden kan fördjupas till hur ansökningsförfarandet kan förenklas och förbättras. En viktig sak som vi talade mycket om är hur vi kan få ökad långsiktighet i våra sociala investeringar. Lagar och regler kring ekonomistyrningen tvingar oss ofta ha ett kortsiktigt perspektiv, vilket gör det svårt att få utrymme för långsiktigt kloka sociala investeringar. Det är bl.a. därför vi också har ett femte fokusområde inom Jämlikt Göteborg, som handlar just om att skapa strukturella förutsättningar för jämlikhetsarbetet. Vi pratade också mycket om vikten av att staden och de ideella krafterna möts och lär av varandra. Det finns en enorm potential i ökad samverkan och kunskapsutbyte mellan kommunala och ideella verksamheter. Här finns en fantastisk kraftkälla att ta tillvara.

Posted in Göteborg | Kommentarer inaktiverade för Män för jämställdhet

Johan Nyhus (S): Hur skulle du utforma framtidens parklets?

I sommar har Göteborg kört ett pilotprojekt med så kallade parklets, eller som vi kallar dem i Göteborg: P-parker. Nu vill jag höra dina tankar på vad för slags parklets vi ska ha i framtiden.

Konceptet är enkelt. Man omvandlar enstaka parkeringsplatser vid välbefolkade trottoarkanter till små kompakta rekreationsytor av olika slag. Tanken är att det ska bidra till ett mer tillgängligt och levande stadsliv.

Göteborg har under sommaren haft tre parklets i innerstan som just nedmonterats. Det är nu dags att utvärdera projektet och se hur vi kan ta det vidare i framtiden. Inför detta var jag häromdagen och lunchade vid en parklet vid Södra Larmgatan. Näringsidkare såväl som förbipasserande berättade att parkleten uppskattats. Det har lockat gäster till de lokala caféerna och restaurangerna, och människor uppskattar både sittplatserna som sådana och att det blir ett grönt levande inslag i gatulivet. Folk kom också med många intressanta tankar kring hur parkletsen kan utvecklas.

Parklet vid restaurangstråk i Oakland, Kalifornien.

Parklet vid restaurangstråk i Oakland, Kalifornien.

 

Idén med parklets har sitt ursprung i San Francisco. Tanken är att skapa fler ytor för människor att mötas, slappna av och njuta av staden.  Utformningen kan se ut på många olika sätt.

”Vad för slags parklets skulle du vilja se i framtiden? Jag vill höra Göteborgarnas förslag.”

Nu har vi kört en ganska enkel modell med träbänkar och växtlådor där man odlat både örter, blommor och större bladväxter, men möjligheterna är oändliga. De kan användas som utökade uteserveringar, jobb- och studieytor, små urbana lekplatser, renodlade konstinstallationer och mycket annat. De kan även användas för att säsongsvis utöka trottoarkanten efter behov på stråk med mycket gångtrafik.

Parklet i London.

Parklet i London.

 

 

 

 

 

 

 

Det finns många goda exempel från städer runt om i världen som man kan inspireras av, men för att parklets ska bli riktigt lyckat tror jag att de behöver ha en lokal prägel, utformad efter göteborgarnas behov. Inför framtida arbete med parklets vill jag därför gärna höra era synpunkter. Hur har du upplevt de parklets vi haft i sommar? Vad för slags parklets skulle du vilja se i framtiden? Jag vill höra Göteborgarnas förslag.

Lämna gärna en kommentar, eller skicka ett mail till mig på johan.nyhus@stadshuset.goteborg.se så tar jag med mig dina idéer i det framtida arbetet!

Johan Nyhus (s), kommunalråd

Posted in Göteborg, stadsplanering, Stadsutveckling | Tagged | Kommentarer inaktiverade för Johan Nyhus (S): Hur skulle du utforma framtidens parklets?